Sallat har odlats under väldigt lång tid, man tror den selekterats fram från taggsallat, ett sorts ogräs. Grekerna och sedan romarna odlade sallat, de sistnämnda spred den vidare ut i Europa.

Det finns idag hundratals olika salladssorter som odlas runtom i världen. Sallat trivs som bäst under lite kallare och regnigare somrar.

Cossallat. Romarna hittade en variant av huvudsallat med avlånga lösa huvuden på den grekiska ön Kos, som gav sorten cossallat. Dock kommer sorten snarare från Egypten. Cossallat kallas ibland också romansallat - alltså romersk sallat. Globalt sett är det den mest odlade. Sorten har långsmala blad som växer upprätt med en kraftig och spröd mittnerv. Av många anses den vara den bästa och godaste sallatssorten.

Huvudsallat. Romarna odlare också mer knutna, kompakta salladssorter som kännetecknar många av dagens huvudsallater. I Sverige dök huvudsallaten upp under medeltiden och är idag den mest odlade sorten här, tillsammans med batavia- och isbergssallat. Huvudsallat är ofta ljust grön med släta, mjälla blad.

Bativasallat.  En sorts huvudsallat som är som ett mellanting mellan plocksallat och är krispig som isbergssallat, fast mer smakrik och näringsrik än isberg. Den är köldtålig och passar att odla i vårt klimat.

Isbergssallat. Har under lång tid varit den mest populära sallatssorten i Sverige. Dens främsta kvalitet är att den är så krispig och har en frisk, något söt smak.

Plocksallat. Denna sallat bildar inget knutet huvud utan har en samling lösa blad. Det finns många olika varianter, de kan vara tjocka och sitta tätt, eller tunna, krusiga och ha flera olika färger. 

Frisésallat. Är en finbladig variant av endive med frisk smak och fransiga blad.